För att kunna fastställa effekterna av åtgärder som stöder psykisk hälsa måste de kunna utvärderas. Att utvärdera effekterna förutsätter att man bygger en uppsättning av mätare tillsammans.
Ett förändringsmål, såsom en förändring av förekomsten av psykisk sjukdom eller en minskning av kostnaderna för arbetsoförmåga, kanske syns först flera år efter det att utvecklingsarbetet startat.
Positiva förändringar i verksamhetskulturen, för stödjandet av psykisk hälsa, som leder mot målet samt en minskning av hälsorisker förutspår ofta fördröjda effekter på hälsa och arbetsförmåga. Därför lönar det sig att inte enbart följa upp förändringar med dessa mätare (t.ex. sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa eller förtidspensionering), utan att följa upp och utvärdera de förändringar som syns i vardagen och som leder mot målet.
Med konkreta handlingar kan långsiktiga förändringsmål delas upp i mindre förändringsmätare, med vilka man kan mäta kortare tidsperioder. Med andra ord kan man genom att följa upp dessa förändringar utvärdera om det uppsatta målet förverkligas i framtiden.
Bild 4. Mätarna definieras alltid tillsammans utifrån behoven och målen för stödet av psykisk hälsa på arbetsplatsen. Förändringsmätarna ger ledtrådar om huruvida det uppsatta effekt-/resultatmålet uppnås.
Trots goda försök nås inte alltid de uppsatta målen. De uppsatta målen kan behöva omvärderas, särskilt om de är orealistiska i förhållande till resurserna. Det är viktigt att formulera målen till konkreta vardagsmål, vars uppnående kan mätas eller åtminstone utvärderas.
Exempel på förändringsmätare:
- Arbetsplatsen följer upp förändringar i vardagliga rutiner, såsom smidigheten i arbetet, arbetsgemenskapens verksamhet och rättvisa i ledarskapet (t.ex. med en personalenkät).
- Företagshälsovården följer upp arbetstagarnas återhämtning och förändringar i den till exempel med mätningar av hjärtfrekvensvariabilitet. Arbetsplatsen följer upp förändringar i rutiner som stöder återhämtning, till exempel med återhämtningsräknaren.
- Företagshälsovårdssamarbetet utvärderas genom att följa upp förändringar i rutiner för att stärka arbetsförmågan, till exempel om företagshälsovården träffar cheferna så som överenskommet och om rapportering sker ömsesidigt.
Utvärdering av processerna som stöder psykisk hälsa
Förverkligandet av stödet av psykisk hälsa ska följas upp genom att utvärdera den verksamhet som bedrivs i företagshälsovårdens grundläggande processer.
- Har psykisk hälsa beaktats i arbetsplatsutredningen, i företagshälsovårdens verksamhetsplan, vid hälsoundersökningar samt vid information och vägledning?
- Är målen som är uppsatta utgående från behoven för stödjande av psykisk hälsa tillräckligt konkreta?
- Är målen, åtgärderna och ansvaren rapporterade i olika dokument (t.ex. arbetsplatsutredningsrapporten, verksamhetsplanen) på ett sådant sätt att de kan följas upp?
- Kan man till exempel konstatera att fortsatta åtgärder baserat på arbetsplatsutredningens har förverkligats?
- Är målen i linje med till exempel personalstrategin eller planen för arbetsvälbefinnande?
Bild 5. Med uppföljning och utvärdering får man information om förverkligandet och hur man lyckats i åtgärder som stöder psykisk hälsa.
Utvärdera utöver de grundläggande processerna:
- de av arbetsplatsen fastställda mätarna för psykisk hälsa och arbetsvälbefinnande på arbetsplatsen, med vilka man följer upp hur verksamheten lyckats och hur målen förverkligats på arbetsgemenskapsnivå
- funktionaliteten inom internt överenskomna samarbetspraxis på arbetsplatsen, till exempel arbetsrutiner inom stödet av psykisk hälsa, såsom arbetarskyddskommissionen
- företagshälsovårdssamarbetets strukturer för stödjandet av psykisk hälsa och sättet att samarbeta i praktiken. Har man modigt försökt göra saker på ett nytt sätt och tillsammans lyckats utveckla nya verksamhetssätt för att stärka psykisk hälsa?
- överenskomna samarbetspraxis externt på arbetsplatsen för att stödja arbetsgemenskapens psykiska hälsa inom området arbetshälsa, arbetarskydd och välbefinnande (t.ex. pensionsförsäkringsbolag, rehabiliteringsinrättningar).
Båda parter ansvarar för uppföljningen
Avtala inom samarbetet om vilka representanter för arbetsplatsen och företagshälsovården som deltar i uppföljningen och utvärderingen och varför. Utvärdera behovet av sakkunskap så att företagshälsovårdens kompetens förenas med arbetsplatsens verksamhet på ett sätt som strävar till att målen för stödjandet av psykisk hälsa nås.
Från arbetsplatsen kan till exempel representanter för organisationens ledning, personalförvaltning och personal, representanter för arbetarskyddskommissionen och förtroendeorganisationen samt medlemmar från företagshälsovårdens multiprofessionella team delta i uppföljningen. Det är viktigt att arbetsplatsens ledning visar sitt ansvar för utvärderaingen och utvecklingen av verksamheten som stöder psykisk hälsa.
- Förtydliga samarbetets uppföljningsansvar.
- Definiera uppföljningsansvaret inom företagshälsovården och internt inom arbetsplatsen.
- Dokumentera ansvaret noggrant och systematiskt.
- Säkerställ tillräckliga resurser och kompetens för uppföljningen.
Utvärdera regelbundet resultatet och effekterna av stödet av psykisk hälsa på överenskommet sätt, till exempel i samband med årsrapporteringen. Definiera tillsammans metoden för uppföljning och utvärdering samt uppföljningens frekvens. Använd en årsklocka för att åskådliggöra kontinuiteten i uppföljningen och utvärderingen. Dokumentera slutsatserna av utvärderingen så att de kan användas i utvecklingen av verksamheten.
