- Framsida
- Verktygslåda för psykisk hälsa
- Hur mår du? -arbetsvälbefinnandetestet
- Återhämtningsräknare
- Social- och hälsovårdsbranschens återhämtningsräknare
- Verktygsserien för resiliens på arbetsplatsen
- Verktyg för rusmedelsprogram
- Verktyget ”Rörelse enligt arbetets karaktär“
- Kartläggning av tankearbete
- Må bra av jobbet -materialet för chefer
- Psykisk hälsa och anpassning av arbetet -materialet
- Sinne, strategi och arbete
- Om webbplatsen
- Verktygslåda för psykisk hälsa
- Hur mår du? -arbetsvälbefinnandetestet
Hur mår du?-arbetsvälbefinnande-testet
En forskningsbaserad, mångsidig välbefinnandeprofil och råd om hur man upprätthåller och förbättrar sin egen situation.
Arbetshälsan har viktiga konsekvenser för människan, familjelivet och det övriga privatlivet, arbetet och arbetsgivaren. En välmående, motiverad medarbetare tar initiativ i sitt arbete, är produktiv, en bra kollega och engagerad i sin arbetsplats och i att främja dess mål.
Hur mår du?-arbetsvälbefinnandetestet hjälper dig att få en lägesbild av din arbetshälsa just nu. Testet innehåller påståenden om känslor och verksamhetsmodeller som upplevs på arbetet.
När du har svarat på påståendena kommer du att få respons baserat på forskningsinformation. Det tar cirka fem minuter att göra testet.
Svaren från testet om arbetshälsa samlas och analyseras. Svaren ger Arbetshälsoinstitutets forskare information om arbetshälsoläget inom olika yrkeskårer.
Hur har de andra svarat? Studera materialet i testet om arbetshälsa i Arbetslivskunskap-tjänsten
Du kan jämföra dina egna testresultat med andras svar i Arbetshälsoinstitutets Arbetslivskunskap-tjänst.
Du kan studera svaren bland annat efter bransch, ålder, kön eller utbildning. Hela materialet i tjänsten presenteras på ett sätt som gör det omöjligt att identifiera respondenten utifrån resultaten.
Testets bakgrund
I testet bedöms arbetshälsan utifrån vilka känslor du har i anslutning till ditt arbete och hur du känner för vakenhetsgraden i anknytning till ditt arbete.
Kombinationen av dessa dimensioner indikerar en positiv eller negativ upplevelse av arbetshälsa. Positiva erfarenheter är arbetsengagemang och arbetsnöjdhet, medan utbrändhet, tristess i arbetet och arbetsberoende är negativa (Warrin 1990).
Klassificeringen av de olika dimensionerna av arbetshälsa enligt trafikljusmodellen baseras på det material som samlats in i projektet Kimmoisat työntekijät muuttuvassa työelämässä (Flexibla arbetstagare i ett föränderligt arbetsliv) som representerar den finska befolkningen i arbetsför ålder.
Därmed utgår resultatet från förekomsten av liknande upplevelser av arbetshälsa bland finländska arbetstagare. Uppgifterna från befolkningsundersökningen samlades in mellan november 2019 och januari 2020 och 1 593 personer deltog i undersökningen.
Begrepp i samband med arbetshälsa
Arbetsengagemang
Positivt känslo- och motivationstillstånd som upplevs i arbetet och som är förknippat med upplevelser av energi, hängivenhet och fördjupning i arbetet.
Arbetsnöjdhet
Positivt känslomässigt vakenhetstillstånd som är lägre än arbetsengagemang och som är ett resultat av positiva omdömen av ens eget arbete och arbetslivserfarenhet
Arbetsberoende
Högt vakenhetstillstånd som uppfattas som negativt, och en tvångsmässig och okontrollerbar tendens att ägna alltför stora resurser åt arbete, vilket stör resten av livet och utgör en hälsorisk.
Utbrändhet
Lågt negativt vakenhetstillstånd och ett syndrom som beror på långvarig arbetsstress. Kännetecknas av kronisk trötthet, kognitiva störningar och försämrad emotionell kontroll samt mental distansering från arbetet, dvs. cynism.
Tristess i arbetet
Minskat negativt vakenhetstillstånd, som syns bland annat som försämrad motivation, koncentrationssvårigheter och känslan av att tiden går långsamt.
Arbetsförmågan påverkas av många faktorer
De upplevelser som granskas i Hur mår du?-arbetsvälbefinnandetestet har en koppling till arbetsförmågan. Det är känt att i synnerhet arbetsengagemang har en positiv effekt på arbetsförmågan, medan åter en långt framskriden, obehandlad utbrändhet till och med kan leda till arbetsoförmåga.
Arbetsförmåga handlar om kompatibilitet och balans mellan människans resurser och arbetskraven. Arbetsförmågan utgår från en persons fysiska och psykiska hälsa och funktionsförmåga. Dessutom påverkas den också av exempelvis social funktionsförmåga, kompetens samt värderingar, attityder och motivation i samband med arbetet. Även arbetsförhållandena, arbetsgemenskapen och ledarskapet påverkar arbetsförmågan.
-
Källor
-
- Arbetsengagemang: Schaufeli, W. B., Shimazu, A., Hakanen, J. J., Salanova, M., & De Witte, H. (2019). An ultra-short measure for work engagement: The UWES-3. Validation across five countries. European Journal of Psychological Assessment. 35, 4, 577-591.
- Arbetsnöjdhet: Till exempel Wanous, J. P., Reichers, A. E., & Hudy, M. J. (1997). Overall job satisfaction measures: How good are single-item measures? Journal of Applied Psychology, 82, 247–252.
- Arbetsberoende: Andreassen, C. S., Griffiths, M. D., Hetland, J., & Pallesen, S. (2012). Development of a work addiction scale. Scandinavian Journal of Psychology, 53, 265-272.
- Utbrändhet:
- Schaufeli, W. B., Desart, S., & De Witte, H. (2020). Burnout Assessment Tool (BAT) — development, validity, and reliability. International Journal of Environmental Research and Public Health, 17:9495.
- Hakanen, J.J., Kaltiainen, J. (2022). Työuupumuksen arviointi Burnout Assessment Tool (BAT)-menetelmällä. Työterveyslaitos: Helsinki. https://www.julkari.fi/handle/10024/145527.
- Tristess i arbetet: Reijseger, G., Schaufeli, W. B., Peeters, M. C. W., Taris, T. W., van Beek, I., & Ouweneel, E. (2013). Watching the paint dry at work: psychometric examination of the Dutch Boredom Scale. Anxiety, Stress, & Coping, 26, 508-525.
- Arbetsförmågan: Tuomi, K., Ilmarinen, J., Martikainen, R., Aalto, L., & Klockars, M. (1997). Aging, work, life-style and work ability among Finnish municipal workers in 1981-1992. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health, 23 Suppl 1, 58-65.
-
Experter
Forskningsprofessor Jari Hakanen och specialforskare Janne Kaltiainen, Arbetshälsoinstitutet