Upplevelser av framgång i arbetslivet uppstår ur en känsla av meningsfullhet och av att man får saker gjorda. Samtidigt verkar vår arbetskultur ha egenskaper som nöter på resurserna. Hur kan man bygga upp en mänsklig arbetskultur på arbetsplatsen och hur kan faktorer som stärker den psykiska hälsan beaktas mer än tidigare?

Man pratar om ork i arbetet mer än någonsin tidigare, men sätten att förbättra orken mitt i det mer intensiva arbetslivet verkar ibland vara svåra att hitta. Hur bra människan orkar i arbetet grundar sig bland annat på hur väl olika önskemål och behov förknippade med arbetet förverkligas.

– Utöver tryggandet av att man kan försörja sig ekonomiskt har människor vilja att nå framgång i sitt arbete och uppleva att deras egna prestationer är betydelsefulla. Vi vill lära oss i arbetet, ta vara på nya möjligheter och vara en del av teamet, säger Pauliina Mattila-Holappa från Arbetshälsoinstitutet. Mattila-Holappa är ansvarig direktör för projektet Verktygslåda för psykisk hälsa.

Lärande och nya möjligheter är inspirerande, men de kan samtidigt också vara utmattande – man kan inte kasta sig över allt. Att utvecklas i arbetet är å ena sidan en möjlighet och å andra sidan ett krav. Man måste också acceptera att effektiviteten varierar. Det är inte möjligt att alltid vara i toppform, och återhämtning kräver tid.

– Ett mänskligt arbetsliv innebär att arbetets krav och människans resurser är förenliga. Med arbetspsykologiska termer kan man säga att de resursfaktorer och krav som arbetet erbjuder är balanserade.

Välmående arbetstagare ger bättre resultat

Mänsklighet och ekonomisk produktivitet i arbetslivet kan se ut som motsatta mål. Enligt Mattila-Holappa kan det på kort sikt verka lönsamt att så att säga utnyttja människor till det yttersta för att maximera ekonomisk framgång eller på grund av en akut ekonomisk situation, men på lång sikt fungerar ekvationen inte.

I arbetslivet förstås det allt bättre att mänskligt kapital – det vill säga de personer som arbetar på arbetsplatsen – är arbetsplatsens viktigaste resurs som man måste ta hand om. Man pratar dock inte tillräckligt om arbetslivets mänsklighet.

– Effektivitet och mänsklighet står inte i strid med varandra, utan är en del av samma helhet. Att ta hand om välbefinnandet kan ses som en investering. Det finns förtroende i en bra arbetsgemenskap, man lär sig där, och man värderar arbetskamrater och vill nå mål tillsammans.

På arbetsplatsen antingen förstärks eller försämras den psykiska hälsan

Varför arbetar man då över sina egna resurser? Svaret är inte enkelt, eftersom det finns många olika faktorer som påverkar.

– Det kan vara fråga om krav utifrån, personalbrist eller ekonomiskt tvång. En del av kraven kommer också från våra egna mål, som påverkas av olika frågor som gäller samhälle, kultur, värderingar och arbete, säger Mattila-Holappa.

Allt fler ansöker om stöd förknippat med psykisk hälsa från hälso- och välfärdstjänsterna, och belastningen som upplevs i arbetslivet lyfts också fram under mottagningarna.

– Det är bra att söka stöd för välbefinnandet från många håll, men i arbetsrelaterade frågor ska lösningar först och främst sökas inom arbetsfältet och i arbetsgemenskapens vardag. Mer allmänt måste man ändra på kulturen så att den tar hänsyn till mänskliga resurser, konstaterar Mattila-Holappa.

Man använder mycket tid på jobbet och den psykiska hälsan kan antingen förstärkas eller försämras via arbetet. Utöver att främja arbetsförmågan och den psykiska hälsan och förhindra uppkomsten av problem kan arbetsplatser också ingripa i problem och vidta korrigerande åtgärder.

Hjälpmedel från Verktygslådan för psykisk hälsa

Arbetshälsoinstitutets Verktygslåda för psykisk hälsa är ett knippe avgiftsfria digitala verktyg med hjälp av vilka arbetsgemenskaper kan bygga en mänsklig arbetskultur som stöder psykiskt välbefinnande. Verktygen hjälper till att få en helhetsbild av vad som ingår i arbete som stöder det psykiska välbefinnandet.

Verktygen är praktiska hjälpmedel som kan användas för att börja bearbeta ett tema i den egna arbetsgemenskapen. Vissa av verktygen i Verktygslådan för psykisk hälsa stöder arbetsplatsen i att skapa en lägesbild, medan andra erbjuder mer omfattande möjligheter att utveckla ett specifikt ämnesområde. De flesta av verktygen är avsedda för användning på arbetsplatsen tillsammans.

Genom att undersöka verktygen och experimentera med dem kan du få en uppfattning om vilka av dem som fungerar eller är aktuella för din egen arbetsplats. Behövs det en titt på välbefinnandet i arbetet, på återhämtningspraxis? Kanske måste ledningen som stöder den psykiska hälsan utvecklas? Eller behöver till exempel företagshälsovårdssamarbetet utvecklas med tanke på det psykiska välbefinnandet?

Om det är svårt att komma igång kan du få kostnadsfri hjälp (på finska) från Arbetshälsoinstitutet. Under hela 2024 kommer projektet Verktygslåda för psykisk hälsa att erbjuda gratis konsultation i hur verktygen kan användas. Ni kan bjuda in Arbetshälsoinstitutets sakkunniga till er arbetsplats för att presentera verktygslådan och dess verktyg, sparra i deras användning eller leda en workshop som fokuserar på ett specifikt verktyg.

ttl-ennenkuin_pauliinamattilaholappa_tarra_340x340

Pauliina Mattila-Holappa, ledande expert, Arbetshälsoinstitutet