Syftet med räknaren: att se till att arbetsplatsens rutiner stöder återhämtningen. Den lämpar sig som ett komplement till riskbedömningen och företagshälsovårdssamarbetet.

Till vem: Återhämtningsräknarens enkät bör besvaras som ett team, så att representanter för ledning/chefer, HR och arbetarskydd samt anställda deltar i gruppen.

Arbetet blir alltmer självstyrt och sker på distans eller utanför arbetsgivarens lokaler. Arbete kan även utföras dygnet runt. Hur kan återhämtning uppnås dagligen i arbetet och mellan arbetsdagarna? Är arbetsdagarna och pauserna inplanerade korrekt både i arbetsgivarens lokaler och vid distansarbete? Dessa är nyckelfaktorer som stöder ork i arbetet.

Med hjälp av Återhämtningsräknaren kan man bedöma arbetsförhållandena ur ett återhämtningsperspektiv. Återhämtningsräknaren hjälper till att förstå utmaningarna med återhämtning och se till att arbetsplatsrutinerna stöder återhämtning under arbetet.

Återhämtningsräknaren hjälper till att identifiera och lösa problem som är avgörande för återhämtningen. Räknaren erbjuder metodkort som lämpar sig för utveckling, vilket gör det möjligt för organisationen att hitta och införa återhämtningsfrämjande rutiner.

Det finns fyra metodkort:

  1. Metoder för bättre återhämtning under arbetsdagen i distansarbete och närarbete
  2. Hantering av arbetsbundenhet genom utvecklingssamtal
  3. Fler möjligheter att påverka arbetstider
  4. Minskad belastning i vid skiftarbete med god skiftplanering

Användaren får omedelbar respons och riktlinjer från återhämtningsräknaren utifrån vilka utvecklingsarbetet kan påbörjas.

Anvisning

Enkäten om återhämtningsräknaren bör besvaras som ett team så att där ingår representanter för ledningen/chefer, HR och arbetarskydd samt anställda.

Enkäten bör riktas till en del av organisationen eller arbetstagarna vars återhämtningspraxis är känd. Ledningen för denna del av organisationen/enheten bör svara på enkäten.

Återhämtningsräknaren bör helst användas i enhetens normala riskbedömning.

Man ska inte avbryta besvarandet av enkäten. Därför är det bra att gå igenom frågorna och till exempel skriva ut dem i förväg så att informationen vid behov kan sökas fram innan man svarar som grupp. Frågorna finns i slutet av denna sida.

Det lönar sig att använda återhämtningskräknaren på nytt efter att utvecklingsprojekten har slutförts. Då får man en möjlighet att utvärdera resultaten av de utvecklingsåtgärder som vidtagits. På så sätt kan vi också förse Arbetshälsoinstitutet med respons om metodkortens användbarhet.

Information om hur du svarar på Återhämtningsräknaren kan finnas i bland annat följande system:

  • ledningens och HR:s instruktioner och beslut
  • HR-system
  • arbetstidsuppföljning
  • tidigare enkäter.

    • Information för att besvara frågorna kan finnas i bland annat följande system:

      • Ledningens och HR:s instruktioner och beslut
      • HR-system
      • Arbetstidsuppföljning
      • Tidigare enkäter

      Frågorna

      Kan arbetstagarna normalt reglera både sin arbets- och fritid?

      Har organisationen kommit överens om att arbetet ska utföras under arbetstid och/eller om villkor för de fall då arbetstagarna ska vara tillgängliga under sin fritid?

      Finns det personer i din organisation som kontinuerligt arbetar 50 timmar eller mer per vecka?

      Har utvecklingssamtalen styrts på ett sådant sätt att frågor som rör arbetsbelastning och arbetshälsa tas upp årligen?

      Om man reser mycket i din organisation, har ni kommit överens om en återhämtning eller fritidsarrangemang efter resdagar?

      Visar organisationens ledning exempel på att arbetet endast ska utföras under arbetstid?

      Är det vanligt att utföra distansarbete eller en kombination av distansarbete och närarbete (hybridarbete) på din arbetsplats?

      Har din arbetsplats bedömt och identifierat de fysiska, psykosociala och kognitiva belastningsfaktorerna i arbetet?

      Har ni minimerat den fysiska belastningen som arbetet orsakar, till exempel genom säkra arbetsrutiner, arbetsplats- och arbetsmiljölösningar och genom att använda arbetsutrustning och hjälpmedel?

      Har ni minimerat den psykosociala belastningen av arbetet, till exempel genom att stärka möjligheterna att påverka arbetet, tydligt definiera målen och ansvarsområdena för arbetet, med en rimlig mängd arbete, och utveckla interaktionen i arbetsgemenskapen och samarbetets funktion?

      Utvecklar och upprätthåller ni tillräckligt med god praxis som stöder gemenskapskänslan i arbetsgemenskapen?

      Har ni minimerat den kognitiva belastningen av arbetet genom att till exempel organisera arbetet, realistiskt uppskatta arbetsmängden och säkerställa arbetsro för arbete som kräver koncentration genom att minimera avbrott och störande faktorer?

      Har ni en mötespraxis som främjar återhämtning, till exempel när det gäller antalet, varaktigheten och tidpunkten för möten?

      På arbetsplatsen och vid distansarbete är det dagligen möjligt att hålla lunchpaus, kaffepaus och mikropauser (pauser under fem minuter) vid behov för att förbättra arbetsrytmen?                          

      Har ni policyer som uppmuntrar till motion under arbetsresor och på arbetsplatsen?

      Utför man skiftarbete i din organisation? Finns det personer i vår organisation som har fler än ett skiftintervall på mindre än 11 timmar per vecka, har mindre än 28 timmar ledigt efter nattskift, har bara en dag ledigt mellan nattskift, har en veckovila som kan vara kortare än 35 timmar och har enstaka lediga dagar per vecka?

Experter

Forskningsprofessor Mikko Härmä, specialforskare Eveliina Korkiakangas, äldre forskare Virpi Ruohomäki och forskningschef Mikael Sallinen, Arbetshälsoinstitutet 

 

Feedback och ytterligare information

mielenterveyden.tyokalupakki@ttl.fi
Backa upp