Vi måste tänka lika ofta på medarbetarnas välbefinnande som på pengar
Välbefinnande i arbetet ska vara föremål för strategisk styrning, på samma sätt som organisationens ekonomi. Det är viktigt att också den psykiska aspekten beaktas i alla beslut – innan kreativiteten tar slut och medarbetarna tröttnar.
Det är tänkbart att framtidens arbetsplatser inte nödvändigtvis har en särskild välbefinnandestrategi, utan att det i stället handlar om verksamhet som ligger i linje med strategin och har en välbefinnandedimension.
Välbefinnande är inte den enskilda arbetstagarens ensak
En välmående arbetsgemenskap klarar av att utvecklas, hantera förändringar och vara produktiv. Att arbetsgemenskapen mår bra bidrar också till arbetsplatsens dragningskraft.
Därför är den förnuftigt att åtminstone cheferna investerar tid i olika insatser för att stärka den psykiska hälsan.
Det ligger i hela arbetsplatsens intresse att se till att arbetsgemenskapen arbetar på ett smidigt sätt och fokuserar på rätt saker och att det finns möjlighet till återhämtning. Exempelvis tidsplanering hänger inte uteslutande på individen, utan är en kollektiv angelägenhet som ska bygga på gemensamma rutiner.
En intensiv vardag kräver aktiva åtgärder för välbefinnande
I dagens överhettade arbetsliv måste vi värna om möjligheterna till återhämtning. Svårigheter med tidsanvändning medför ökade psykiska problem, såsom koncentrationssvårigheter, trötthet och en känsla av otillräcklighet.
Många arbetsplatser har effektiviserat bort de naturliga pauser som tidigare möjliggjorde återhämtning redan under arbetsdagen. Det är ett kortsiktigt tänkande med avseende på organisationens framtid.
God psykisk hälsa är en framgångsfaktor. Därför är det viktigt att ledningen och cheferna förstår de olika dimensionerna av välbefinnande på arbetsplatsen, och inte tvekar att ta strategiska beslut för att medarbetarna ska må bra.
Sakkunnig: Liisa Puskala, psykolog och specialsakkunnig, Arbetshälsoinstitutet